Lite tankar såhär i Coronatider…

Det pratades om att karensdagen skulle slopas. Jag läste sen att det var lögn och det stämde inte alls. Jag har inte kollat upp exakta fakta ännu, men jag gjorde det som jag blev tipsad till att göra; ändra mina 7 karensdagar till 1. (Sånt man gör som egenföretagare) Såklart då på Försäkringskassans hemsida. Något som jag trodde liksom var okej, något som man bara ska göra just nu och utan att det ifrågasätts. Men det är precis det, att det ifrågasattes. Jag fick ett mejl från försäkringskassan där de inte riktigt tyckte att jag skulle ha 1 karensdag. Anledning var att jag tidigare har varit sjukskriven 1 månad för utmattning. På riktigt? Jag fick inte ens några pengar för den perioden och enda gången jag har fått pengar från försäkringskassan när jag har varit sjuk, var när jag var sjuk i en vecka på ett tidigare jobb som inte betalade ut sjuklön. Varför ifrågasätta detta när det är som en piss i Mississippi? Eller En piss i Öresund? Jag har givetvis inga som helst planer att bli sjuk, eller låtsas vara sjuk (vilket de nog tror?) jag vill bara jobba och skapa mina permanenta konstverk, för det är det jag brinner för. Jag brinner INTE för att vara sjuk…

Det är stressigt för många. Jag kan själv inte låta bli att fälla en tår när jag ser företagarna på TV bryta ihop i intervjuerna om hur det går. Stöden är inte tillräckliga. För det är dom inte. Jag förstår inte varför det inte går fram till politikerna? Varför känns det som det skulle vara en överraskning? Det är nog väldigt få småföretagare som har “bunkrat” upp en buffert. Och finns den, så håller den antagligen inte länge. Hyrorna är skyhöga, både lokaler och lägenheter. Jag funderar på ibland vad för jobb man egentligen ska ha för att kunna ha råd att leva. Eller, råd att överleva, menar jag nog. Det verkar liksom inte okej att någon ska ha det bra. Helst ska man jobba ihjäl sig. För känslor är inte mänskligt. Men smartphones, vara tillgänglig på messenger, snapchat, instagram, facebook 24/7, passa tider, hinna 324387428342 saker på 24 timmar. kom ihåg god sömn! Ät bra! När fan då? Hur då? Detta är numera mänskligt. Konstigt folk går sönder? Återigen en reaktion som om det vore en överraskning. Jag förstår inte det där. En riktig jävla apokalyps när nog vad som behövs, för att människor ska förstå. Om de någonsin kommer att förstå. Sorry, nu blev det det kanske alldeles för djupt och alldeles för… mycket? Det är tankar. Och jag vet om att jag inte är ensam om att ha dessa tankar. Alla vill vi ha ett bra liv. Alla vill vi ha dom där jävla pengarna som ska lova en guld och gröna skogar. Något som ska ge oss mat på bordet som pensionärer. Stressen om att hela tiden tjäna bra, att ha det bra för att ha det bra sen. Nej. Det här systemet håller inte.

Jag känner väldigt ofta för att flytta ut i skogen, bygga mig en hydda och bo i den. Bara flytta långt från all stress, press, tid och pengar. Drömma kan man…

Har du orkat läsa allt? För det hade inte jag gjort… 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll Up